En vän och mamma från sjukhuset har tagit ett fantastiskt initiativ till en fest där överskottet går till barncancerföreningen i Stockholm.
Det blir en vuxenfest med mat, bar och underhållning den 27 mars. Biljetterna säljs för 400 kr med start nu. Vore roligt om ni kan komma och om ni vill sprida detta bland era vänner. Festen kommer vara på Solnadals värdshus alldeles nedanför KS.
Kontakta mig för vidare info kring anmälan etc. asa.wallenholm@bredband.net
Lena du är en pärla! KRAM
tisdag 15 december 2009
Julklappstips för en god sak
Barncancerfondens nya smycke. Har själv beställt två stycken och vill du göra detsamma gör du det här:http://www.barncancerfonden.se/Gavor-Bidrag/Butik/Give-Hope/Halsband/
KRAM!!
söndag 13 december 2009
Upp o ner, ner o upp. Grisen gal i granens topp...
Nu har jag inte träffat Simon sen i torsdag då jag själv är sjuk och restriktionerna för besök är stenhårda just nu. Med all rätt i och för sig men hjärtat värker efter min lilla hjälte!
Min kära mamma har tagit två nätter och avlöser Micke igen mot kvällen. Vad gjorde jag utan dig mamma?! Jag är så oerhört tacksam för att du delar detta med oss och Simon tycker att det är toppen att ha mormor med sig på sjukhuset. Det ger mig och Micke lite andrum, vi har ändå hållt på med detta ett tag nu.
Idag fick vi besked om att Simon INTE har influensa vilket det preliminära provet visade på utan en bakterie i sin port-a-cath. Han ska få ny antibiotika i 10 dagar och om det inte fungerar blir det till att operera ut porten. Ja, vad gör man? Flyter med antar jag...
Elias och Simon pratade i telefonen igår och Elias undrar när Simon kommer hem. Positivt att de saknar varandra med tanke på att vi har både tredje, fjärde och femte världskriget allt som oftast här hemma.
Jag är tacksam. Simon finns kvar hos oss och förhoppningsvis är han helt bra vid jul. Många andra familjer har inte haft samma tur och hos dem fattas det en liten tomtenisse i jul. Livet är grymt och orättvist! Största styrkekramen till er.
Min kära mamma har tagit två nätter och avlöser Micke igen mot kvällen. Vad gjorde jag utan dig mamma?! Jag är så oerhört tacksam för att du delar detta med oss och Simon tycker att det är toppen att ha mormor med sig på sjukhuset. Det ger mig och Micke lite andrum, vi har ändå hållt på med detta ett tag nu.
Idag fick vi besked om att Simon INTE har influensa vilket det preliminära provet visade på utan en bakterie i sin port-a-cath. Han ska få ny antibiotika i 10 dagar och om det inte fungerar blir det till att operera ut porten. Ja, vad gör man? Flyter med antar jag...
Elias och Simon pratade i telefonen igår och Elias undrar när Simon kommer hem. Positivt att de saknar varandra med tanke på att vi har både tredje, fjärde och femte världskriget allt som oftast här hemma.
Jag är tacksam. Simon finns kvar hos oss och förhoppningsvis är han helt bra vid jul. Många andra familjer har inte haft samma tur och hos dem fattas det en liten tomtenisse i jul. Livet är grymt och orättvist! Största styrkekramen till er.
fredag 11 december 2009
Avd.Q80...here we come
Vill börja med att skriva något positivt i allt elände. Igår välkomnade vi min brors andra dotter och jag blev faster för andra gången. Välkommen till oss lilla gumman!
I övrigt fick Simon feber igår så det var bara för honom och mig att bege oss in på akuten och sedan vidare till infektionsavdelningen där han ligger nu. Hans immunförsvar är nollat men nu får han intravenös antibiotika så vi hoppas att han kryar på sig snabbt!
Hörs då!
I övrigt fick Simon feber igår så det var bara för honom och mig att bege oss in på akuten och sedan vidare till infektionsavdelningen där han ligger nu. Hans immunförsvar är nollat men nu får han intravenös antibiotika så vi hoppas att han kryar på sig snabbt!
Hörs då!
onsdag 9 december 2009
Inte nu igen!
Så var det dags igen. Simons värden sjunker i ett rasande tempo och om de inte vänder snart blir det ännu ett nytt benmärgsprov. Hur mycket orkar människan? Jag har förstått att det är oerhört mycket mer än man tror men nu är det tungt att leva. Efter två års berg- o dalbana är jag oerhört sliten och försöker hitta ny kraft för familjens skull. Om detta är ett återfall, hur ska vi orka gå igenom allt ännu en gång?
Skriver mer vid annat tillfälle.
KRAM
Skriver mer vid annat tillfälle.
KRAM
onsdag 16 september 2009
Det flyter!!
Hej på er!
Nu var det så där länge sen igen vilket brukar betyda att livet flyter på vilket det också gör. Än så länge har vi inte sett några tecken på någon svininfluensa som tagit Tyresö i besittning vilket jag är tacksam över! Simon får inte vaccineras vilket gör det mer komplicerat i hans fall.
Vad ovant det känns att under tre veckor få besked om att hans värden är stabila och behandlingen bara flyter på. Jag ÄR tacksam över detta men det är också svårt att glida ifrån en vardag med oro ständigt. Vad händer om man sänker garden för mycket? Hmmm, mycket tankar som snurrar. Ska vi verkligen få till en normal vardag nu?
I övrigt så har Micke gått upp i tid på jobbet vilket känns naturligtvis men på ett bra sätt! Simon trivs bra i skolan och dagis fungerar bra för Elias.
På fredag bär det av på kryssning för att fira Madde som fyller 35 år! Puss gumman
Vi höres//KRAM
Nu var det så där länge sen igen vilket brukar betyda att livet flyter på vilket det också gör. Än så länge har vi inte sett några tecken på någon svininfluensa som tagit Tyresö i besittning vilket jag är tacksam över! Simon får inte vaccineras vilket gör det mer komplicerat i hans fall.
Vad ovant det känns att under tre veckor få besked om att hans värden är stabila och behandlingen bara flyter på. Jag ÄR tacksam över detta men det är också svårt att glida ifrån en vardag med oro ständigt. Vad händer om man sänker garden för mycket? Hmmm, mycket tankar som snurrar. Ska vi verkligen få till en normal vardag nu?
I övrigt så har Micke gått upp i tid på jobbet vilket känns naturligtvis men på ett bra sätt! Simon trivs bra i skolan och dagis fungerar bra för Elias.
På fredag bär det av på kryssning för att fira Madde som fyller 35 år! Puss gumman
Vi höres//KRAM
onsdag 19 augusti 2009
Vardag, ljuva vardag
I måndags började jag jobba igen och allt vad det innebär. Simon har börjat på fritids och i morgon går han sin allra första skoldag! Känns stort och mäktigt med tanke på hans historia. Elias har börjat på dagis och det är lite svajigt nu i början.
Allt som allt tycker jag ändå att det gått bra att ställa om från semester till vardag igen. Det är något magiskt att få vardagen att fungera med Simons sjukdom i åtanke.
Jag är så oerhört tacksam och ödmjuk över det faktum att han fortfarande lever och andas samma luft som jag! Denna insikt slog mig nu såsom den alltid gör efter en tyngre period.
Simons senaste episod var den värsta hittills och jag gick med ångestkänslor och hög puls i ca 2 veckor efter utskrivningen. Det tar hårt men efter ett tag går livet vidare och på något sätt fungerar det. För några veckor sedan var vi livrädda för att cancern hade kommit tillbaka och i morgon skall han börja i skolan! Snacka om tvära kast i livet
Micke och jag kämpar på för att inte tappa bort varandra vilket är oerhört lätt med yttre påfrestningar som våra.
Det är ju han och jag och vi står fortfarande här. Dock tar jag honom inte förgivet längre, aldrig mer. Det krävs mycket jobb från oss båda att ro runt det här skeppet med cancern som en tung passagerare.
KRAM!!
Allt som allt tycker jag ändå att det gått bra att ställa om från semester till vardag igen. Det är något magiskt att få vardagen att fungera med Simons sjukdom i åtanke.
Jag är så oerhört tacksam och ödmjuk över det faktum att han fortfarande lever och andas samma luft som jag! Denna insikt slog mig nu såsom den alltid gör efter en tyngre period.
Simons senaste episod var den värsta hittills och jag gick med ångestkänslor och hög puls i ca 2 veckor efter utskrivningen. Det tar hårt men efter ett tag går livet vidare och på något sätt fungerar det. För några veckor sedan var vi livrädda för att cancern hade kommit tillbaka och i morgon skall han börja i skolan! Snacka om tvära kast i livet
Micke och jag kämpar på för att inte tappa bort varandra vilket är oerhört lätt med yttre påfrestningar som våra.
Det är ju han och jag och vi står fortfarande här. Dock tar jag honom inte förgivet längre, aldrig mer. Det krävs mycket jobb från oss båda att ro runt det här skeppet med cancern som en tung passagerare.
KRAM!!
söndag 2 augusti 2009
Semester!
I tisdags bar det av till Skåne till vår vän Nina med familj. Vi hade det supermys och Sanna valde att stanna där medans övriga familjen drog vidare till Halland för en snabbvisit i Skummeslövsstrand (där min mormor bor).
På lördagen fortsatte vi vår färd mot Möllegården längst ner i sydligaste Sverige, och hittills har det varit en underbar vistelse. Under kvällen kommer våra goda vänner Cina och Magnus med familj. Det ska bli så himla trevligt och håll nu en tumme för att alla håller sig friska och krya. Vi behöver detta!!!
Puss och kram
På lördagen fortsatte vi vår färd mot Möllegården längst ner i sydligaste Sverige, och hittills har det varit en underbar vistelse. Under kvällen kommer våra goda vänner Cina och Magnus med familj. Det ska bli så himla trevligt och håll nu en tumme för att alla håller sig friska och krya. Vi behöver detta!!!
Puss och kram
söndag 26 juli 2009
Elias fyller tre år idag
Idag blir vår lilla kille tre år. Vi har firat honom med paketöppning på sängen och under dagen nalkas det kalas. Simon verkar mer harmonisk nu vilket gör att hemmiljön blir bättre efter några kaotiska dagar.
fredag 24 juli 2009
Tacksamhet
Jag vill börja med att tacka alla som följer min blogg och som kommenterar, ni är guld värda för oss!!!
Nu är Simon utskriven efter åtta dagars isolering på infektion med hjärnhinneinflammation. Dessa dagar har bestått av en obeskrivlig ångest i väntan på benmärgsprov etc. Nu är Simon hemma igen, förvisso väldigt psykiskt labil efter den senaste sjukhusvistelsen, men han är här!
Vi har ej haft en semester utan sjukhusvistelse sen 2006 så håll en tumme för oss då vi nu beger oss söder ut!
Tack till: Madde, Nina och Cina (med familjer). Jag älskar er!
Tack Charlotte W för ditt stöd, du är fantastisk. Tack Jimmy, Ann och er övriga som orkar hänga kvar i denna berg o dalbana! Vad vore vi utan er?
Kram
Nu är Simon utskriven efter åtta dagars isolering på infektion med hjärnhinneinflammation. Dessa dagar har bestått av en obeskrivlig ångest i väntan på benmärgsprov etc. Nu är Simon hemma igen, förvisso väldigt psykiskt labil efter den senaste sjukhusvistelsen, men han är här!
Vi har ej haft en semester utan sjukhusvistelse sen 2006 så håll en tumme för oss då vi nu beger oss söder ut!
Tack till: Madde, Nina och Cina (med familjer). Jag älskar er!
Tack Charlotte W för ditt stöd, du är fantastisk. Tack Jimmy, Ann och er övriga som orkar hänga kvar i denna berg o dalbana! Vad vore vi utan er?
Kram
lördag 18 juli 2009
Tid att andas
Nu är jag hemma på liten permission från sjukhuset och min mamma är med Simon. Vi hämtade Elias igår och vilket kramkalas det blev. Lilla hjärtat...
Simon är isolerad på infektion med hjärnhinneinflammation vilket förklarar synnedsättning, yrsel, illamående och huvudvärk. Nu har han hög feber och i princip inget immunförsvar och är därför väldigt skör. Infektionen trycker ner värdena så han får antibiotika för att förebygga blodförgiftning. Jag är totalt utpumpad såsom Micke.
Tack mamma och pappa för att ni ställer upp för oss!
Kram//Åsa
Simon är isolerad på infektion med hjärnhinneinflammation vilket förklarar synnedsättning, yrsel, illamående och huvudvärk. Nu har han hög feber och i princip inget immunförsvar och är därför väldigt skör. Infektionen trycker ner värdena så han får antibiotika för att förebygga blodförgiftning. Jag är totalt utpumpad såsom Micke.
Tack mamma och pappa för att ni ställer upp för oss!
Kram//Åsa
måndag 13 juli 2009
Simon är livets största gåva. Cancern är en förbannelse
Min högsta önskan är att jag skulle kunna skriva något positivt men det finns inget. Läkarna vill göra ett nytt benmärgsprov samt LP och smärtan är olidlig.
Lilla hjärtat, kämpa nu med allt du har!! Mamma vill inte gå genom livet utan dig, du är allt för mig!!
Mitt dåliga samvete dessa dagar är tre år gammal och heter Elias. Mamma älskar dig min fina pojke men orken räcker inte till! Oron är för stor och idag bad jag din morfar desperat om hjälp. Vi behöver avlastning och det är NU. Lilla Elias slänger saker omkring sig och skriker i desperation för att ingen ser honom och jag försöker med alla medel jag kan men det räcker inte tyvärr.
Till mina barn som visat mig vad kärlek är: Ni är mammas största glädje och kärlek i livet: För alltid din, för alltid min, för alltid vår. Mina barn, min största glädje men även min största sorg i och med Simons sjukdom.
Simon är en gåva, cancern är en förbannelse.
Lilla hjärtat, kämpa nu med allt du har!! Mamma vill inte gå genom livet utan dig, du är allt för mig!!
Mitt dåliga samvete dessa dagar är tre år gammal och heter Elias. Mamma älskar dig min fina pojke men orken räcker inte till! Oron är för stor och idag bad jag din morfar desperat om hjälp. Vi behöver avlastning och det är NU. Lilla Elias slänger saker omkring sig och skriker i desperation för att ingen ser honom och jag försöker med alla medel jag kan men det räcker inte tyvärr.
Till mina barn som visat mig vad kärlek är: Ni är mammas största glädje och kärlek i livet: För alltid din, för alltid min, för alltid vår. Mina barn, min största glädje men även min största sorg i och med Simons sjukdom.
Simon är en gåva, cancern är en förbannelse.
söndag 12 juli 2009
Nej, nej, nej!!
Nu är det oroligt och både jag o Micke går genom vardagen som två zombies. Om värdena ej har vänt i morgon blir det nytt benmärgsprov. Fan, jag orkar inte mer nu!!!
Håll tummarna nu!
Kram
Håll tummarna nu!
Kram
måndag 6 juli 2009
Oroligt
Just nu känns det lite oroligt och jag har svårt att fokusera. Simon har ont i huvudet och började morgonen med att kräkas. Vad är det som händer i hans lilla kropp? Lilla hjärtat vad du kämpar tappert under den långa resan mot överlevnad.
Som cancerförälder är inte en förkylning "bara" en förkylning och huvudvärk med illamående kan lätt växa till en hjärntumör. Det är mycket att fightas mot!!
han har varit och tagit prover idag som vi får svar på senare så vi får väl se.
Nä nu ska jag jobba vidare men jag har så jäkla svårt att fokusera!
Kram//Lite trött Åsa
Som cancerförälder är inte en förkylning "bara" en förkylning och huvudvärk med illamående kan lätt växa till en hjärntumör. Det är mycket att fightas mot!!
han har varit och tagit prover idag som vi får svar på senare så vi får väl se.
Nä nu ska jag jobba vidare men jag har så jäkla svårt att fokusera!
Kram//Lite trött Åsa
lördag 27 juni 2009
På väg tillbaka
Märker att det blir längre och längre mellan inläggen och kanske är det därför livet är helt ok just nu! Jag har precis kommit ur en mycket mörk period i livet och äntligen känns allt lättare igen. Har haft en del svåra saker i livet o brottats med och allt kan jag inte skriva om här.
Simon tog sin sista kortisontablett för denna kur igår kväll, jippi!! Låter kanske konstigt men jag saknar min son under dessa dagar. Vredesutbrott blandas med ohejdad gråt under fem dagar och ibland känns det som om det aldrig tar slut. Nu är det bara en dos kortison kvar under förutsättning att Simon inte får återfall i framtiden. Men, men ovissheten är vår och den kämpar vi med varje dag.
Det jobbigaste just nu är alla bråk mellan Simon och Elias. Vad sjutton är det som händer?! De kan knappt se varandra förrän de är igång. De är tre respektive sex år och båda är inne i intensiva utvecklingsperioder nu. Är det någon som har något bra tips så maila gärna: asa.wallenholm@bredband.net
Stor kram till er alla som följer den här bloggen
//Å
Simon tog sin sista kortisontablett för denna kur igår kväll, jippi!! Låter kanske konstigt men jag saknar min son under dessa dagar. Vredesutbrott blandas med ohejdad gråt under fem dagar och ibland känns det som om det aldrig tar slut. Nu är det bara en dos kortison kvar under förutsättning att Simon inte får återfall i framtiden. Men, men ovissheten är vår och den kämpar vi med varje dag.
Det jobbigaste just nu är alla bråk mellan Simon och Elias. Vad sjutton är det som händer?! De kan knappt se varandra förrän de är igång. De är tre respektive sex år och båda är inne i intensiva utvecklingsperioder nu. Är det någon som har något bra tips så maila gärna: asa.wallenholm@bredband.net
Stor kram till er alla som följer den här bloggen
//Å
torsdag 11 juni 2009
Trött....
Allt rullar på, lite kaos inför semester och annat bara. Simon har haft ont i huvudet och verkar trött. Hans medicindos har höjts så jag tror att en sämre period är nära förestående dessvärre. Usch, usch men nu ska jag försöka att inte ta ut nåt i förskott.
Igår var jag ute med jobbet och firade av en kollega, Irené på Blå porten. Det blev mycket trevligt med några glas vin så jag känner mig lite hängig idag. Till råga på allt försov jag mig idag och det är jag INTE van vid. Har typ aldrig hänt...*tar mig i kragen*
KRAM
Igår var jag ute med jobbet och firade av en kollega, Irené på Blå porten. Det blev mycket trevligt med några glas vin så jag känner mig lite hängig idag. Till råga på allt försov jag mig idag och det är jag INTE van vid. Har typ aldrig hänt...*tar mig i kragen*
KRAM
tisdag 9 juni 2009
Cancerspöket
Vet inte riktigt vad jag ska skriva utan att låta gnällig och bitter men jag är så trött på allt just nu. Insikten om Simons sjukdom har legat i dvala under en längre period vilket jag är tacksam för, men så plötsligt slår den till med all sin obärmhärtiga kraft. Panik och ångest kopplar sitt grepp om mig och jag har svårt att stå emot. Försöker så hårt att vara glad och tacksam för livet och för att Simon fortfarande finns med oss men ibland orkar psyket helt enkelt inte. Det svämmar över och just nu känns det som om kroppen sviker mig efter 1 1/2 års kamp mot cancerhelvetet. Magkatarrerna avlöser varandra och under nätterna pressar jag käkarna så hårt att det gör ont att öppna munnen på morgonen.
Dock vet jag att efter regn kommer sol och att detta bara är en tung period. Jag VET att det går över och att det snart känns bättre igen.
Vi har varit med om saker det senaste året som självklart sätter sina avtryck. Vi har lärt känna ett underbart barn som gick förlorat. Jag vet att det finns de som har det betydligt tyngre än jag men som alla vet står man sig själv närmst och man KAN inte trycka bort sina egna svarta mål hur länge som helst. Så fungerar människan.
Cancerspöket kallade en klok person den ensamhet och utanförskap man får uppleva när det finns cancer i familjen. Spöket skrämmer bort människor i omgivningen, det splittrar vänskaper och det lämnar kvar tomheten. I början av sjukdomsperioden motas spöket bort av engagerade medmänniskor men till slut lyckas det hålla vänner och bekanta borta. De orkar inte stå emot, de skräms. Detta kanske låter hårt och otacksamt men det är sanningen. Kanske är det inte likt mig att vara så frank? Ja, inte vet jag.
Dock finns det människor som inte låter sig skrämmas av cancerspöket och jag är tacksam bortom ord att ni finns kvar!
Ta hand om varandra! KRAM
Dock vet jag att efter regn kommer sol och att detta bara är en tung period. Jag VET att det går över och att det snart känns bättre igen.
Vi har varit med om saker det senaste året som självklart sätter sina avtryck. Vi har lärt känna ett underbart barn som gick förlorat. Jag vet att det finns de som har det betydligt tyngre än jag men som alla vet står man sig själv närmst och man KAN inte trycka bort sina egna svarta mål hur länge som helst. Så fungerar människan.
Cancerspöket kallade en klok person den ensamhet och utanförskap man får uppleva när det finns cancer i familjen. Spöket skrämmer bort människor i omgivningen, det splittrar vänskaper och det lämnar kvar tomheten. I början av sjukdomsperioden motas spöket bort av engagerade medmänniskor men till slut lyckas det hålla vänner och bekanta borta. De orkar inte stå emot, de skräms. Detta kanske låter hårt och otacksamt men det är sanningen. Kanske är det inte likt mig att vara så frank? Ja, inte vet jag.
Dock finns det människor som inte låter sig skrämmas av cancerspöket och jag är tacksam bortom ord att ni finns kvar!
Ta hand om varandra! KRAM
tisdag 2 juni 2009
Allt flyter på
Hej alla! Hoppas att ni, precis som jag, har njutit av det underbara väder som varit. Kännde att det var dags att skriva några rader om hur vi har det och faktum är att det är bara bra! Livet flyter på just nu om man räknar bort Simons sexårskris och Elias treårstrots... Mina underbara ungar vad mamma älskar er. Sanna-gumman mår bra även hon och har blivit så stor det senaste året. Utvecklingen är enorm och det är inte man hänger med. Det är såna stunder jag kan känna mig gammal..usch!
Simon har varit stabil nu under en längre tid så familjen har fått hämta kraft. Micke åker iväg till Sweden Rock i veckan vilket han ser mycket fram emot. Han drar ner med några kompisar på lite välförtjänst semester/gyttjebrottning/camping etc.
Ha det så bra
KRAMAR
Simon har varit stabil nu under en längre tid så familjen har fått hämta kraft. Micke åker iväg till Sweden Rock i veckan vilket han ser mycket fram emot. Han drar ner med några kompisar på lite välförtjänst semester/gyttjebrottning/camping etc.
Ha det så bra
KRAMAR
torsdag 28 maj 2009
Vi fick låna en ängel för en stund
Lilla Timpa vad jag tänker mycket på dig och det ofattbara som inträffat.
I tisdags tog vi ett sista farväl på din begravning som blev vacker och stämningsfull. Värdig en vacker och underbar liten kämpe. Under den tid du fanns i mitt liv gav du mig och min familj så mycket. Mitt liv är rikare tack vare dig gubben och många känner som jag.
Vi saknar dig Tim, du fattas den här världen!
Puss kära lilla vän//Åsa
I tisdags tog vi ett sista farväl på din begravning som blev vacker och stämningsfull. Värdig en vacker och underbar liten kämpe. Under den tid du fanns i mitt liv gav du mig och min familj så mycket. Mitt liv är rikare tack vare dig gubben och många känner som jag.
Vi saknar dig Tim, du fattas den här världen!
Puss kära lilla vän//Åsa
onsdag 13 maj 2009
Tryckeri efterlyses!!
Hej alla
Jag söker efter ett tryckeri som kan hjälpa till med kyrkoprogram till Timpas begravning. Är det någon som har en kontakt kan ni väl snälla höra av er? Maila på: asa.wallenholm@bredband.net
Kram
Jag söker efter ett tryckeri som kan hjälpa till med kyrkoprogram till Timpas begravning. Är det någon som har en kontakt kan ni väl snälla höra av er? Maila på: asa.wallenholm@bredband.net
Kram
torsdag 7 maj 2009
Himlen har hämtat den vackraste av änglar
Tim Ahlgren, kämparnas konung, har idag 7/5 somnat in i sitt hem omgiven av familj och vänner. Strax efter 22 slog hans kämparhjärta sitt sista slag och Tim gick över till den andra sidan. Äntligen har han fått frid efter en lång tids kamp mot sin sjukdom. Han ligger inne på sängen och ser så fridfull ut i detta nu. Han är så vacker.
Alla plågor är borta och kampen är över. Nu finns ingen mer cancer och inget mer lidande. Bara ljus och glädje ska omge Tim från detta nu och Tim kommer att vaka över alla som finns kvar här på jorden.
Tim Ahlgren, för alltid i våra hjärtan. Kämparnas kämpe lever vidare genom alla som kände honom, genom alla oss som fått äran att få lära känna och älska denna underbara kille. Glöm inte att komma och blåsa i mitt öra Timpa, jag kommer att veta att det är du.
Älskade Timpa, lyft med dina vingar och gör gott i en annan värld, precis så som du gjort i ditt liv på jorden.
Alla plågor är borta och kampen är över. Nu finns ingen mer cancer och inget mer lidande. Bara ljus och glädje ska omge Tim från detta nu och Tim kommer att vaka över alla som finns kvar här på jorden.
Tim Ahlgren, för alltid i våra hjärtan. Kämparnas kämpe lever vidare genom alla som kände honom, genom alla oss som fått äran att få lära känna och älska denna underbara kille. Glöm inte att komma och blåsa i mitt öra Timpa, jag kommer att veta att det är du.
Älskade Timpa, lyft med dina vingar och gör gott i en annan värld, precis så som du gjort i ditt liv på jorden.
söndag 26 april 2009
Allt väl
Vad händer annars? Helgen har varit underbar med fint väder osv. Håller på att lära mig teckenspråk vilket går bra...tror jag. Våra grannar, Johanna och Micke, är döva båda två och är fantastiska med sina tre barn. Jättemysigt att de flyttat hit.
Nu är jag trötter, ska väl gå o knyta mig. Gäsp och god natt!
KRAM
Nu är jag trötter, ska väl gå o knyta mig. Gäsp och god natt!
KRAM
Slutet...
Vi har just varit hos Tim. Han ligger med syrgas i sängen som han ej varit ur på ca en vecka. Han kommunicerar via handtryckningar, pulsen är hög då kroppen kämpar med syresättningen. Det finns inga ord. Det är så plågsamt och ovärdigt. Älskade unge...
Ångesten växer sig starkare o starkare hos hans mamma och pappa och det finns inget som de kan sätta emot. Tims kamp tar upp nästan alla mina tankar och krafter just nu. Helt överväldigande tungt.
Skänk en tanke till Tim
Ångesten växer sig starkare o starkare hos hans mamma och pappa och det finns inget som de kan sätta emot. Tims kamp tar upp nästan alla mina tankar och krafter just nu. Helt överväldigande tungt.
Skänk en tanke till Tim
måndag 20 april 2009
Vårsol
Hej på er alla!
Solen skiner och ger familjen mer kraft att orka med. Vi mår bra just nu, det rullar liksom på. Lite orosmoln finns det dock på himmelen... Idag var vi hos en psykolog och pratade, Micke och jag. Simon fick vara med sina favoritdamer på lekterpin medan vi diskuterade just honom, Simon. Det är lite tufft just nu, framför allt mellan Simon och Elias. Vi når inte fram till Simon och vi vet inte vad det beror på. Han är arg, arg, arg! Så vad är orsaken? Simons personlighet, frånvaron av uppfostran de gågna 18 månaderna eller allt han gått igenom i form av behandlingar och dylikt? Eller är han helt enkelt bara sex år?
Vi har fått en del svar från psykologen som känner Simon, men det är ingenting som jag vill gå in på. Låt mig bara säga att vi fått svar på saker som vi undrat över i flera års tid. Han är en speciell liten kille, på många sätt, men vi väljer att inte diskutera psykologens slutsatser för mycket då det lätt kan missuppfattas.
Har ni det jobbigt med era sexåringar? Skriv gärna och berätta!!
I övrigt händer det inte så mycket, försöker att njuta av varje dag och framför allt njuta av mina barn. Sanna bor numera här på heltid, förutom varannan helg, vilket är en omställning men det fungerar väldigt bra. Hon är en fantastisk tjej! Jag älskar dig gumman.
KRAMAR
Solen skiner och ger familjen mer kraft att orka med. Vi mår bra just nu, det rullar liksom på. Lite orosmoln finns det dock på himmelen... Idag var vi hos en psykolog och pratade, Micke och jag. Simon fick vara med sina favoritdamer på lekterpin medan vi diskuterade just honom, Simon. Det är lite tufft just nu, framför allt mellan Simon och Elias. Vi når inte fram till Simon och vi vet inte vad det beror på. Han är arg, arg, arg! Så vad är orsaken? Simons personlighet, frånvaron av uppfostran de gågna 18 månaderna eller allt han gått igenom i form av behandlingar och dylikt? Eller är han helt enkelt bara sex år?
Vi har fått en del svar från psykologen som känner Simon, men det är ingenting som jag vill gå in på. Låt mig bara säga att vi fått svar på saker som vi undrat över i flera års tid. Han är en speciell liten kille, på många sätt, men vi väljer att inte diskutera psykologens slutsatser för mycket då det lätt kan missuppfattas.
Har ni det jobbigt med era sexåringar? Skriv gärna och berätta!!
I övrigt händer det inte så mycket, försöker att njuta av varje dag och framför allt njuta av mina barn. Sanna bor numera här på heltid, förutom varannan helg, vilket är en omställning men det fungerar väldigt bra. Hon är en fantastisk tjej! Jag älskar dig gumman.
KRAMAR
lördag 11 april 2009
GLAD PÅSK!
Nu var det ett tag sen igen...fy på mig! Just nu flyter allt dock på bra och familjen har lite ledigt. Jag försöker skriva lite på min bok men det går lite trögt just nu, har liksom ingen inspiration. Arbetar istället med lite låttexter åt en kompis inom musikbranschen. Helt nytt för mig men roligt är det! Än så länge är det engelska texter men funderar även på att skriva nåt på svenska. Det är betydligt svårare så vi får se var det landar.
I övrigt mår alla bra just nu. Vi verkar som vi får hit Sanna på heltid vilket jag tror blir bra för henne när stormen lagt sig...
Simon är som vilken unge som helst just nu och nästa kur är planerad till 11/5. Vi njuter av nuet och omfamnar det som är just nu. Våren är här vilket känns underbart!
KRAM!!!
I övrigt mår alla bra just nu. Vi verkar som vi får hit Sanna på heltid vilket jag tror blir bra för henne när stormen lagt sig...
Simon är som vilken unge som helst just nu och nästa kur är planerad till 11/5. Vi njuter av nuet och omfamnar det som är just nu. Våren är här vilket känns underbart!
KRAM!!!
lördag 28 mars 2009
Tim
Det kan inte bli värre än så här. Att se två föräldrar leva sin värsta mardröm. Janne och AnnaKarin, ni vet vad vi känner.
Tim åkte in med ambulans till sjukhuset igår morse pga kramp. Han var alldeles blå i ansiktet. Sen dess har han varit i princip okontaktbar. CT visade ingen blödning men ett ökat tryck i huvudet. Jag försöker att sätta mig in i situationen. Att se sitt eget barn försvinna, bit för bit. De har redan förlorat så mycket på vägen pga strålningsskador och annat. Jag vet inte om gud finns men OM han gör det måste jag fråga honom, varför?! Varför ta ett barn efter denna långa kamp? Tim är godheten själv, han vill ingen illa, han klagar aldrig. Inte ens nu.
Om jag vänder på det så måste jag be honom lyssna nu för nu behöver Tims föräldrar all kraft de kan få och även Tim. Till alla er som läser detta, be en bön för Tim. Det finns inget att förlora, Han kanske hör.
Jag åkte direkt hem till AK efter jobbet igår. Micke kom till kvällen och vi körde in AK så hon kunde vara med Tim och Janne. Det var en mardröm och då tänker jag, om VI upplevde det så hemskt hur ska Tims föräldrar känna? Trodde aldrig att jag skulle få uppleva detta i mitt liv. Det är så onaturligt, det finns ingen mening! Tims liv har en mening, all mening!! Varför ska han inte få leva vidare? Vet inte mer vad jag ska säga. Skänk Tim er styrka!!
Tim åkte in med ambulans till sjukhuset igår morse pga kramp. Han var alldeles blå i ansiktet. Sen dess har han varit i princip okontaktbar. CT visade ingen blödning men ett ökat tryck i huvudet. Jag försöker att sätta mig in i situationen. Att se sitt eget barn försvinna, bit för bit. De har redan förlorat så mycket på vägen pga strålningsskador och annat. Jag vet inte om gud finns men OM han gör det måste jag fråga honom, varför?! Varför ta ett barn efter denna långa kamp? Tim är godheten själv, han vill ingen illa, han klagar aldrig. Inte ens nu.
Om jag vänder på det så måste jag be honom lyssna nu för nu behöver Tims föräldrar all kraft de kan få och även Tim. Till alla er som läser detta, be en bön för Tim. Det finns inget att förlora, Han kanske hör.
Jag åkte direkt hem till AK efter jobbet igår. Micke kom till kvällen och vi körde in AK så hon kunde vara med Tim och Janne. Det var en mardröm och då tänker jag, om VI upplevde det så hemskt hur ska Tims föräldrar känna? Trodde aldrig att jag skulle få uppleva detta i mitt liv. Det är så onaturligt, det finns ingen mening! Tims liv har en mening, all mening!! Varför ska han inte få leva vidare? Vet inte mer vad jag ska säga. Skänk Tim er styrka!!
torsdag 26 februari 2009
Änglar, visst finns dom. Till Tina, Stina och Anna
Jag har haft det i tanken länge men inte kommit till skott förrän nu. När Simon blev sjuk skulle Elias börja på dagis och där fanns tre änglar. Tina, Stina och Anna. Vad hade vi gjort utan er? Förbehållslöst och fulla av medkänsla tog de sig an vår älskade lillebror. Vi möttes av en enorm värme och flexibilitet av er vilket förenklade vår komplicerade vardag betydligt. Inget ifrågasättande, inget krångel. De gånger vi oväntat fick åka till sjukhuset med Simon fanns ni alltid där för Elias och det märks tydligt att han blev trygg med er från första början. Ni kanske tror att ni gjorde vad som förväntades av er men vi har fått så enormt mycket mer. Elias fick en tryggare tillvaro och grundtrygghet tack vare er.
Så till våra förskolefröknar vill vi rikta ett innerligt och varmt tack! Ni har haft en stor del i att vårt liv ändå flutit på så pass bra som det gjort. TACK!!
//Åsa och Micke
Så till våra förskolefröknar vill vi rikta ett innerligt och varmt tack! Ni har haft en stor del i att vårt liv ändå flutit på så pass bra som det gjort. TACK!!
//Åsa och Micke
Twilightfrossan tar över
Ni som känner mig vet att jag läser mycket och just nu plöjer jag Stephanie Meyers böcker i Twilight-serien. JAG ÄR FAST! De är så ruggigt bra att de går rätt in i själen, vilket språk!
Måste dock rekommendera dem på engelska då jag blir skeptisk bara jag ser de svenska titlarna...
Alla böcker kommer som filmer så småningom. Gissa vem som drömt sig bort i Youtube-klipp?
Jag har läst många bra böcker men de här är i en klass för sig, nu väntar den sista boken-Breaking dawn. För er som kan läsa med en open mind och tillåta er att låta fantasin ta över är dessa böcker ett måste.
Fler boktips finns på bloggens vänstra sida, enjoy!
KRAM från Varberg
Måste dock rekommendera dem på engelska då jag blir skeptisk bara jag ser de svenska titlarna...
Alla böcker kommer som filmer så småningom. Gissa vem som drömt sig bort i Youtube-klipp?
Jag har läst många bra böcker men de här är i en klass för sig, nu väntar den sista boken-Breaking dawn. För er som kan läsa med en open mind och tillåta er att låta fantasin ta över är dessa böcker ett måste.
Fler boktips finns på bloggens vänstra sida, enjoy!
KRAM från Varberg
tisdag 24 februari 2009
Inget särskilt...
Hej alla
Idag har vi varit på promenad i skogen och nere vid havet, så härligt! Nu på eftermiddagen har vi varit nere på Varberg spa och badat med barnen. Polerna håller en temperatur runt 34 grader vilket är precis lagom. Nu väntar en god middag och sen en turnering Wii bowling.
Läste idag på Majsans blogg. Har ni inte varit där så gå in och läs! Hon skriver fantastiskt och nedan följer en del ur ett inlägg som berör mig djupt. Huvudet på spiken...
"Något av det första folk säger till en när man har ett barn som fått cancer är; -Ni får tänka så att ni inte glömmer bort syskonen!
Sen fortsätter det. Psykologer, sjukvårdspersonal, dagispersonal, grannar, folk man bara möter på ica. -Tänk bara så ni inte glömmer bort syskonen.
Det är sant att syskon till svårt sjuka barn ofta mår dåligt, har funderingar och blir åsidosatta. Som förälder vet man det här. Det är ett av de dåliga samvetena som rider en dygnet runt.
Min erfarenhet är att det finns perioder när man inte räcker till för allt. Man ska ta in oerhört mycket ny information och fatta de svåraste besluten någonsin i sitt liv. Man är i den värsta skräck man upplevt i hela sitt liv. Man sörjer. Man vet att man själv inte kommer överleva om man förlorar sitt barn. Allt annat kommer på sidan av.
Och man har ständigt dåligt samvete, för allt man inte hinner eller ens förmår längre."
Känslor som jag tidigare inte kunnat beskriva själv fick ord genom henne.
Nina och Madde, my darlings. Jag saknar er!! Puss
Idag har vi varit på promenad i skogen och nere vid havet, så härligt! Nu på eftermiddagen har vi varit nere på Varberg spa och badat med barnen. Polerna håller en temperatur runt 34 grader vilket är precis lagom. Nu väntar en god middag och sen en turnering Wii bowling.
Läste idag på Majsans blogg. Har ni inte varit där så gå in och läs! Hon skriver fantastiskt och nedan följer en del ur ett inlägg som berör mig djupt. Huvudet på spiken...
"Något av det första folk säger till en när man har ett barn som fått cancer är; -Ni får tänka så att ni inte glömmer bort syskonen!
Sen fortsätter det. Psykologer, sjukvårdspersonal, dagispersonal, grannar, folk man bara möter på ica. -Tänk bara så ni inte glömmer bort syskonen.
Det är sant att syskon till svårt sjuka barn ofta mår dåligt, har funderingar och blir åsidosatta. Som förälder vet man det här. Det är ett av de dåliga samvetena som rider en dygnet runt.
Min erfarenhet är att det finns perioder när man inte räcker till för allt. Man ska ta in oerhört mycket ny information och fatta de svåraste besluten någonsin i sitt liv. Man är i den värsta skräck man upplevt i hela sitt liv. Man sörjer. Man vet att man själv inte kommer överleva om man förlorar sitt barn. Allt annat kommer på sidan av.
Och man har ständigt dåligt samvete, för allt man inte hinner eller ens förmår längre."
Känslor som jag tidigare inte kunnat beskriva själv fick ord genom henne.
Nina och Madde, my darlings. Jag saknar er!! Puss
söndag 22 februari 2009
Almers hus
Hej på er alla!
Igår kom vi ner till Almers hus nere i vackra Varberg. Bilresan gick utmärkt, måste säga att våra barn är superduktiga när vi åker långt!
http://www.barncancerfonden.se/Stod-Rad/Vistelser/Almers-Hus/
I fredags lämnade vi tillbaka Svinto efter att ha varit hundvakt i en vecka. Vi älskar att ha honom hos oss så avskedet blev jobbigt. MEN Svintos reaktion när husse kom och hämtade honom gjorde mig både rörd och glad. Han blev som galen av lycka när Janne kom för att hämta honom. Hur som haver, nu ska vi ha en superskön vecka med våra underbara vänner Cina och Magnus med familj. Nu efter lunch väntar en skön stund nere i varmvattenbassängerna nere på Varberg spa som Almers ligger i anslutning till.
Skriver mer längre fram i veckan.
Ta hand om varandra! KRAM
Igår kom vi ner till Almers hus nere i vackra Varberg. Bilresan gick utmärkt, måste säga att våra barn är superduktiga när vi åker långt!
http://www.barncancerfonden.se/Stod-Rad/Vistelser/Almers-Hus/
I fredags lämnade vi tillbaka Svinto efter att ha varit hundvakt i en vecka. Vi älskar att ha honom hos oss så avskedet blev jobbigt. MEN Svintos reaktion när husse kom och hämtade honom gjorde mig både rörd och glad. Han blev som galen av lycka när Janne kom för att hämta honom. Hur som haver, nu ska vi ha en superskön vecka med våra underbara vänner Cina och Magnus med familj. Nu efter lunch väntar en skön stund nere i varmvattenbassängerna nere på Varberg spa som Almers ligger i anslutning till.
Skriver mer längre fram i veckan.
Ta hand om varandra! KRAM
onsdag 11 februari 2009
Vattkoppans glada dagar
Hej hopp
Nu rullar det mesta på hemma hos oss vilket känns bra. Lillebror Elias har dock fått vattkoppor som han är lite besvärad av. "Mamma, jag har pjickaj. Inte suk, jag är glad". Alltid lika underbar och glad är han vår lillkoppa Wallenholm.
Vi försöker jobba med Simon så att det skall gå smidigare att få honom till dagis. Micke har ett litet h-vete på mornarna med att få dit honom (det är ett litet spel hemma med nån gubbe som heter Mario som drar väldigt just nu...morr!). Det går bättre och bättre så nu hoppas vi att han får gå ett tag och få lite kontiunitet i sin vardag. Det måste vara svårt för honom, han har inte samma grund som andra barn. Ena veckan på dagis, sen hemma i två veckor pga infektion etc.
Nåväl, som sagt, nu rullar allt på med jobb och dagis.
V.9 bär det återigen av till Almers hus och det ska bli så mysigt. Håll nu en tumme för att Simon håller sig frisk och att vi slipper sjukhusvistelse under denna semester. han verkar ju liksom ha en tendens att bli sjuk JUST när vi åker iväg någonstans.
Tack för hjälpen idag Farfar Kjell!
Vill ni maila mig så är det följande adress ni skall använda: asa.wallenholm@bredband.net
Tjing tjong//Åsa
Nu rullar det mesta på hemma hos oss vilket känns bra. Lillebror Elias har dock fått vattkoppor som han är lite besvärad av. "Mamma, jag har pjickaj. Inte suk, jag är glad". Alltid lika underbar och glad är han vår lillkoppa Wallenholm.
Vi försöker jobba med Simon så att det skall gå smidigare att få honom till dagis. Micke har ett litet h-vete på mornarna med att få dit honom (det är ett litet spel hemma med nån gubbe som heter Mario som drar väldigt just nu...morr!). Det går bättre och bättre så nu hoppas vi att han får gå ett tag och få lite kontiunitet i sin vardag. Det måste vara svårt för honom, han har inte samma grund som andra barn. Ena veckan på dagis, sen hemma i två veckor pga infektion etc.
Nåväl, som sagt, nu rullar allt på med jobb och dagis.
V.9 bär det återigen av till Almers hus och det ska bli så mysigt. Håll nu en tumme för att Simon håller sig frisk och att vi slipper sjukhusvistelse under denna semester. han verkar ju liksom ha en tendens att bli sjuk JUST när vi åker iväg någonstans.
Tack för hjälpen idag Farfar Kjell!
Vill ni maila mig så är det följande adress ni skall använda: asa.wallenholm@bredband.net
Tjing tjong//Åsa
onsdag 4 februari 2009
torsdag 29 januari 2009
Vinden vänder...för oss
Hej alla
Ville bara berätta att Simons värden äntligen har vänt och hans benmärg verkar jobba på bra. Tyvärr fick vi dåliga nyheter om Fam. Ahlgren och Tim samma dag så jag har svårt att glädjas. De fick svar på sin magnetröntgen idag och den var tydligen väldigt dålig. Jag har inte pratat med dem ännu och ärligt talat vet jag inte vad jag skulle säga. Vad säger man till någon som vet att det mest otänkbara väntar? Det finns inga ord, ingen handling som kan trösta eller hjälpa Tims föräldrar, våra vänner AK och Janne, att bära deras börda. Tro mig, jag hade gjort det om det fanns något som underlättade men detta är deras största sorg som de får bära med sig för resten av livet. Inte ens vi, som stått nära stupet med vårt eget barn, kan förstå. Till er, AK och Janne vill jag bara säga att det är en svart dag även för oss och att i varje andetag finns ni med oss. Sorg, förjäkligt och bortom all rättvisa är det som ni nu går igenom. Vi är otroligt många som är med er i tanken varje dag och jag med flera sänder all styrka till er. En sak är jag dock säker på, jag är inte rädd. Vi finns alltid här och vi kommer att kämpa för att få vara vid er sida resten av vägen och därefter.
Vi är många som haft nöjet att lära känna och älska Tim.
Den värld som vi lever i är skild från många andras. Vi gläds med våra vänner när det går åt rätt håll och sörjer med dem som ej befinner sig i samma sits. En sak har vi gemensamt och det är att ingen går säker, det finns inga garantier där vi lever, bara hopp om en framtid för våra barn.
Just nu ser det ljust ut för Simon men vägen är lång till andra sidan där ljuset bor.
Barncancerforskningen behöver er hjälp för att fler barn skall överleva! Glöm inte att varje krona är värdefull för oss och för alla andra familjer som drabbats och som kommer att drabbas varje år. Vi är många men inte alla får sin röst hörd.
Jag vill tacka de som hör av sig för alla uppmuntrande och värmande ord. Jag lovar, det hjälper! Tack till alla er som ej glömt oss.
KRAM//Åsa
Ville bara berätta att Simons värden äntligen har vänt och hans benmärg verkar jobba på bra. Tyvärr fick vi dåliga nyheter om Fam. Ahlgren och Tim samma dag så jag har svårt att glädjas. De fick svar på sin magnetröntgen idag och den var tydligen väldigt dålig. Jag har inte pratat med dem ännu och ärligt talat vet jag inte vad jag skulle säga. Vad säger man till någon som vet att det mest otänkbara väntar? Det finns inga ord, ingen handling som kan trösta eller hjälpa Tims föräldrar, våra vänner AK och Janne, att bära deras börda. Tro mig, jag hade gjort det om det fanns något som underlättade men detta är deras största sorg som de får bära med sig för resten av livet. Inte ens vi, som stått nära stupet med vårt eget barn, kan förstå. Till er, AK och Janne vill jag bara säga att det är en svart dag även för oss och att i varje andetag finns ni med oss. Sorg, förjäkligt och bortom all rättvisa är det som ni nu går igenom. Vi är otroligt många som är med er i tanken varje dag och jag med flera sänder all styrka till er. En sak är jag dock säker på, jag är inte rädd. Vi finns alltid här och vi kommer att kämpa för att få vara vid er sida resten av vägen och därefter.
Vi är många som haft nöjet att lära känna och älska Tim.
Den värld som vi lever i är skild från många andras. Vi gläds med våra vänner när det går åt rätt håll och sörjer med dem som ej befinner sig i samma sits. En sak har vi gemensamt och det är att ingen går säker, det finns inga garantier där vi lever, bara hopp om en framtid för våra barn.
Just nu ser det ljust ut för Simon men vägen är lång till andra sidan där ljuset bor.
Barncancerforskningen behöver er hjälp för att fler barn skall överleva! Glöm inte att varje krona är värdefull för oss och för alla andra familjer som drabbats och som kommer att drabbas varje år. Vi är många men inte alla får sin röst hörd.
Jag vill tacka de som hör av sig för alla uppmuntrande och värmande ord. Jag lovar, det hjälper! Tack till alla er som ej glömt oss.
KRAM//Åsa
måndag 26 januari 2009
Tungt!
Tyvärr var gårdagens provsvar ingenting att hurra för. Hb: 103, Tromb: 81, tot.vita: 1,9 o neutrofila 0,8. Jag förstår inte varför han inte stiger. Oron hopar sig i magen och det är TUNGT! All kraft går åt att stänga ute de mörka tankarna men vissa stunder är det svårt. Jag har helt enkelt inte styrkan att tänka positivt men ibland kan jag släppa kontrollen lite och då känns det lättare. Med största sannolikhet är det ingen fara på taket den här gången men det är jobbigt att veta att vi har många liknande situationer frmaför oss. Månader blir till år och vi kommer aldrig att kunna vara lugna i själen. Det sliter...
BAMSEKRAM//Åsa
BAMSEKRAM//Åsa
söndag 25 januari 2009
Hej alla!
Jag har lagt in lite nya bilder från Gran Canaria samt lite bilder från julen. Vi mår ok men det har varit lite skakigt de sista dagarna då Simons värden sjunker trots minskad medicinering. Det är ev. återfall som vi är fullkomligt livrädda för. Nya prover på måndag så håll tummarna för att de är bra! I torsdags hade jag sån ångest att jag bara låg och stirrade i taket men på nåt sätt tar man sig samman och försöker tränga bort de mörka tankarna. Det måste vi för hela familjens skull, ingen mår bra om oron florerar i luften.
Igår fick jag äran att blondera Sannas hår och det blev riktigt bra. Jösses vad stor hon har blivit, vi hänger inte riktigt med... Hon är så duktig, har verkligen blivit självständig den sista tiden. Ibland går hon med Simon eller Elias till dagis på väg till skolan och det verkar som de njuter av det alla tre. MYS!
Jag håller er uppdaterade så gott jag kan.
KRAM!!
Igår fick jag äran att blondera Sannas hår och det blev riktigt bra. Jösses vad stor hon har blivit, vi hänger inte riktigt med... Hon är så duktig, har verkligen blivit självständig den sista tiden. Ibland går hon med Simon eller Elias till dagis på väg till skolan och det verkar som de njuter av det alla tre. MYS!
Jag håller er uppdaterade så gott jag kan.
KRAM!!
lördag 24 januari 2009
fredag 16 januari 2009
Tiden går
Återigen har det gått lång tid sen jag skrev vilket jag ber om ursäkt för. Har helt enkelt inte haft orken. Både jag och Micke har varit som två urvridna disktrasor sen jul och vi tror båda att det var den misslyckade "semesterresan" som på något sätt fick bägaren att rinna över. Vi har dragit oss undan lite, omedvetet, för att vi inte riktigt orkat med mer än oss själva under en tid.
I övrigt mår alla bra förutom en envis förkylning som alla har fått förutom Micke. Seeegt!
Julen avlöpte väl med familjen på besök och det var så enormt mysigt att få fira jul med lilla Ellen. Förra året minns jag tyvärr inte så mycket av då Simon fortfarande var så dålig då. Simon såg verkligen fram emot den här julen vilket kändes jättebra. Sanna var hos sin mamma den här julen så vi firade några dagar innan. Det är svårt att få några riktiga rutiner och traditioner när julen är så uppdelad. Men, men nästa år få vi ha henne hos oss så det får vi se fram emot!
Alla barnen mår bra just nu. Sanna känns mer harmonisk och Elias har kommit ur sin värsta trotsperiod för denna gång. Hans favoritsysselsättning är när vi spelar Guitar Hero hemma. Då står han med sin lilla elektriska elgitarr och rockar brevid. "Pela tahero", säger han glatt!
(vilket för övrigt betyder: "spela guitar", hero för er som inte förstod det)
Simon har lite dåliga värden just nu pga sin medicinering vilket gör honom lite trött, men i övrigt mår han bra. Mycket Lego star wars, Lego Batman och Lego Indiana Jones blir det...suck!
Jag började jobba igen 7/1 efter tre veckors ledighet och jag måste säga att det varit tungt att komma igång igen. Börjar dock kännas bättre och jag gläds åt att vi går mot ljusare tiden. (ja, man får ju försöka tänka positivt även om det är ett tag till våren)
Jag arbetar enbart med handrehabilitering på mottagningen just nu vilket är roligt och utmanande. Skönt att äntligen kunna förkovra sig så möjligheten finns att verkligen utvecklas inom ett område. Ortostillverkning är ett hantverk så det gäller att man får göra många för att få rutin och bli bättre på det. Jag avslutade förra året med en utbildning inom överbelastningsrelaterade handskador vilka jag träffar på fler och fler.
Jag ska lägga ut lite bilder sen semesterveckan och jul när jag får möjlighet. Det är lite knepigt just idag eftersom jag sitter på jobbet och skriver. Fy på mig! :-)
KRAM!! //Åsa
I övrigt mår alla bra förutom en envis förkylning som alla har fått förutom Micke. Seeegt!
Julen avlöpte väl med familjen på besök och det var så enormt mysigt att få fira jul med lilla Ellen. Förra året minns jag tyvärr inte så mycket av då Simon fortfarande var så dålig då. Simon såg verkligen fram emot den här julen vilket kändes jättebra. Sanna var hos sin mamma den här julen så vi firade några dagar innan. Det är svårt att få några riktiga rutiner och traditioner när julen är så uppdelad. Men, men nästa år få vi ha henne hos oss så det får vi se fram emot!
Alla barnen mår bra just nu. Sanna känns mer harmonisk och Elias har kommit ur sin värsta trotsperiod för denna gång. Hans favoritsysselsättning är när vi spelar Guitar Hero hemma. Då står han med sin lilla elektriska elgitarr och rockar brevid. "Pela tahero", säger han glatt!
(vilket för övrigt betyder: "spela guitar", hero för er som inte förstod det)
Simon har lite dåliga värden just nu pga sin medicinering vilket gör honom lite trött, men i övrigt mår han bra. Mycket Lego star wars, Lego Batman och Lego Indiana Jones blir det...suck!
Jag började jobba igen 7/1 efter tre veckors ledighet och jag måste säga att det varit tungt att komma igång igen. Börjar dock kännas bättre och jag gläds åt att vi går mot ljusare tiden. (ja, man får ju försöka tänka positivt även om det är ett tag till våren)
Jag arbetar enbart med handrehabilitering på mottagningen just nu vilket är roligt och utmanande. Skönt att äntligen kunna förkovra sig så möjligheten finns att verkligen utvecklas inom ett område. Ortostillverkning är ett hantverk så det gäller att man får göra många för att få rutin och bli bättre på det. Jag avslutade förra året med en utbildning inom överbelastningsrelaterade handskador vilka jag träffar på fler och fler.
Jag ska lägga ut lite bilder sen semesterveckan och jul när jag får möjlighet. Det är lite knepigt just idag eftersom jag sitter på jobbet och skriver. Fy på mig! :-)
KRAM!! //Åsa
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
