Cancer mamman: Vinden vänder...för oss

torsdag 29 januari 2009

Vinden vänder...för oss

Hej alla
Ville bara berätta att Simons värden äntligen har vänt och hans benmärg verkar jobba på bra. Tyvärr fick vi dåliga nyheter om Fam. Ahlgren och Tim samma dag så jag har svårt att glädjas. De fick svar på sin magnetröntgen idag och den var tydligen väldigt dålig. Jag har inte pratat med dem ännu och ärligt talat vet jag inte vad jag skulle säga. Vad säger man till någon som vet att det mest otänkbara väntar? Det finns inga ord, ingen handling som kan trösta eller hjälpa Tims föräldrar, våra vänner AK och Janne, att bära deras börda. Tro mig, jag hade gjort det om det fanns något som underlättade men detta är deras största sorg som de får bära med sig för resten av livet. Inte ens vi, som stått nära stupet med vårt eget barn, kan förstå. Till er, AK och Janne vill jag bara säga att det är en svart dag även för oss och att i varje andetag finns ni med oss. Sorg, förjäkligt och bortom all rättvisa är det som ni nu går igenom. Vi är otroligt många som är med er i tanken varje dag och jag med flera sänder all styrka till er. En sak är jag dock säker på, jag är inte rädd. Vi finns alltid här och vi kommer att kämpa för att få vara vid er sida resten av vägen och därefter.
Vi är många som haft nöjet att lära känna och älska Tim.

Den värld som vi lever i är skild från många andras. Vi gläds med våra vänner när det går åt rätt håll och sörjer med dem som ej befinner sig i samma sits. En sak har vi gemensamt och det är att ingen går säker, det finns inga garantier där vi lever, bara hopp om en framtid för våra barn.
Just nu ser det ljust ut för Simon men vägen är lång till andra sidan där ljuset bor.

Barncancerforskningen behöver er hjälp för att fler barn skall överleva! Glöm inte att varje krona är värdefull för oss och för alla andra familjer som drabbats och som kommer att drabbas varje år. Vi är många men inte alla får sin röst hörd.

Jag vill tacka de som hör av sig för alla uppmuntrande och värmande ord. Jag lovar, det hjälper! Tack till alla er som ej glömt oss.

KRAM//Åsa

1 kommentar:

Maria sa...

Vad härligt att höra att det har vänt. Väntan ibland är olidlig och man hinner få tusen tankar innan man får se ngt posivit. Följer också Tims blogg och det smärtar så att läsa.Kan inte leva mig in i att få detta smärtsamma besked, fast vi lever ack så när kanten till samma besked. Ta hand om er, kram Maria