Vår älskade katt Ozzy har lämnat oss hastigt och oväntat. Vi hittade honom runt halv fem igår och då var hans bakkropp förlamad. Jag åkte i ilfart till Bagarmossen där vi togs emot direkt och fick komma in i ett akutrum. Ozzy var väldigt dålig och hade lungödem och jag blev informerad om att han höll på att dö. Tydligen fick han en blodpropp och förloppet var typiskt sa veterinären. Tillståndet är inte helt ovanligt hos raskatter. 10 minuter senare gav hans lilla kropp upp. Jag fick sitta kvar i rummet och efter någon timme kunde jag samla ihop mig och ta mig hem. Fick då gå in till en granne då Sanna hade tjejfest hemma då hon fyllde år i går. Vilken tajming...
Jag och Micke bestämde oss för att prata med Sanna när festen var över. Hon blev förstås väldigt ledsen och kommer att sörja Ozzy länge, precis som vi andra.
Alla säger säkert så om sina djur, men Ozzy var verkligen en unik katt. Det skulle nog alla som träffat honom hålla med om. Det känns så fruktansvärt tomt utan honom och till och med Storm verkar sörja honom.
Tar det aldrig slut med eländet? Det är så mycket tungt i livet just nu att det är svårt att sortera något så påtagligt som sorg.
Vi älskar dig Ozzy-gubben!!! Alfons tar hand om dig nu.
Puss och gos//din matte
