Slutet...

Vi har just varit hos Tim. Han ligger med syrgas i sängen som han ej varit ur på ca en vecka. Han kommunicerar via handtryckningar, pulsen är hög då kroppen kämpar med syresättningen. Det finns inga ord. Det är så plågsamt och ovärdigt. Älskade unge...
Ångesten växer sig starkare o starkare hos hans mamma och pappa och det finns inget som de kan sätta emot. Tims kamp tar upp nästan alla mina tankar och krafter just nu. Helt överväldigande tungt.
Skänk en tanke till Tim